Bibelns skapelseberättelse

Jag har länge intresserat mig för frågor om livets ursprung och Bibelns skapelseberättelse. Jag valde att skriva min avhandling för teol. mag. i GT-exegetik om skapelseberättelsen och jämföra den med andra skapelseberättelser i den Antika Främre Orienten (ANE). Jag tycker själv att jag kom fram till en del intressanta resultat.

Den fick titeln

”1 Mosebok 1:1–2:3 och det babyloniska eposet Enuma Elish. En analys av det gemensamma i kosmogonin och av texternas syfte.”

Den här avhandlingen kan man läsa utan att kunna hebreiska. Man kommer att gå miste om en del detaljer, men det allra mesta kan man förstå ändå.

Läs den om något av följande intresserar:

  • Hur man delar in helheterna i 1 Mos genom ”toledot-formeln”, speciellt 1 Mos 2:4 är intressant. Där översätter t.ex Bibel 2000 så att inledningen av den versen avslutar den berättelse som startade i 1 Mos 1:1, medan t.ex Folkbibeln översätter så att 1 Mos 2:4 inleder en ny helhet. (Kapitel 1.2)
  •  Vilken funktion har de två första verserna? Är det en del av skapelsedagarna eller är det en introduktion till den egentliga berättelsen som inleds i vers 3 med ”Och Gud sade…” (Kapitel 2.1.2)
  •  Finns det spår av en kaoskamp i vers 2. Ska man översätta Guds ande eller mäktig gudsvind i vers 2? (Kapitel 2.1.3)
  •  Vad beskrivs dag två då ”fästet” skapas. Är det ett hårt, bastant, metalliskt kupolliknande hölje eller något annat? (Kapitel 2.2)
  •  Vad händer dag fyra? Skapas himlakropparna då eller organiseras de endast och deras uppgifter proklameras. Varifrån kom ljuset innan dag fyra? (Kapitel 2.3.2)
  • Du får dessutom läsa om den mycket raffinerade struktur som präglar skapelseberättelsen i kapitel 2. (Kap 2.5.1-2.5.3)
  • Du får Enuma Elish, det babyloniska epos som många ansett som en förlaga till skapelseberättelsen, presenterat för dig. Dessutom har jag analyserat dess innehåll så att du kan få en klar uppfattning om dess innehåll och syfte. (Enuma Elish presenteras här)
  •  Är skapelseberättelsen en omarbetad, avmytologiserad version av andra gamla skapelseberättelser, eller är den unik? (Resultatet av min forskning fås här)
  • Min egen översättning av skapelseberättelsen hittas här

Men givetvis är det bäst att läsa avhandlingen som helhet

Den 12.9.2013 fick avhandlingen bedömningen magna cum laude approbatur av Antti Laato och Pekka Lindqvist

Jag har börjat publicera filmer där jag presenterar resultaten av min forskning. På min YouTube kanal har jag bla. börjat publicera en serien om skapelseberättelsen baserat på delar av min avhandling.

 

Besök min YouTube kanal där presenterar skapelseberättelsen och mycket annan intressant undervisning från urhistorien

2019-01-11 (2)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s